Öppet idag 10-21

I huvudet på en modeforskare

Att kläder är viktigt för hur vi presenterar oss är det nog ingen som motsätter sig. Vi väljer och ratar plagg beroende på vad vi vill berätta om oss själva, och läser dagligen av en mängd signaler utifrån vad andra har på sig. Vad dessa signaler säger och varför förändras dock ständigt, och är tätt sammanlänkade med politik, kultur och religion världen över. Man skulle kunna säga att det är en hel vetenskap, och faktum är att det är just det. I höst samarbetar Mood Stockholm med modeforskaren Emma Lindblad från Stockholms universitet, för att syna modets makt och betydelse i sömmarna.

Hej Emma! Berätta om din titel, vad innebär det att vara modeforskare?

Modevetenskap vid Stockholms universitet är vad som kallas för en tvärvetenskap. Det kan beskrivas som en mötesplats för, och ett sammanförande av, perspektiv från olika ämnen. På min institution finns forskare med en bakgrund i en rad olika ämnen, till exempel konsthistoria, ekonomisk historia, företagsekonomi och sociologi. Min bakgrund ligger inom studier i socialantropologi och mänskliga rättigheter, och för mig ligger fokus primärt på modets sociala och identitetsskapande funktioner.

När jag sökte mig till modevetenskapen så var det i första hand inte ett stort personligt modeintresse som drev mig, utan snarare en övertygelse om att hur vi klär oss är en viktig ingångspunkt till att förstå människor. De liv vi lever, vad vi värderar och vilka normer vi följer. Mode är en otroligt viktig kulturyttring, och speglar hur vi förhåller oss till samhällets moral och formar vår identitet, och genom det hur vi förstår oss själva och andra.
boquerian-1

“Idag står modeindustrin inför stora utmaningar när det kommer till miljö- och arbetsrättsliga frågor”


Varför är det viktigt att forska inom detta ämne?
Modeindustrin är en av världens största industrier, både som ekonomisk och kulturbärande sektor. Mode utgör därmed en stor del av att förstå vår samtid och vilka vi är. Idag står modeindustrin inför stora utmaningar när det kommer till miljö- och arbetsrättsliga frågor, där forskning om mode utgör en central del i att komma till rätta med en del av de problem som följt med konsumtionssamhället. Vi kan inte längre konsumera på samma sätt som vi tidigare har gjort, men att förändra beteenden som har blivit en central del av vilka vi är och hur vi uttrycker vår identitet tar tid.

Ja, hur tätt sammankopplat är kläder med vår identitet egentligen?
Att klä av och på våra kroppar är något vi gör dagligen livet igenom, med allt vad det innebär av förhandlingar kring normer och identitetsfrågor. Mode skär igenom en rad identitetsmarkörer som könsidentitet, ålder, religionstillhörighet samt social och kulturell tillhörighet. Sett ur detta perspektivet så formar mode upplevelsen av att vara människa. Via mode kan vi lära oss oerhört mycket om vad som är viktigt i ett samhälle under en viss period, om dess moral och värderingar.

Hur har de koder och signaler kläder sänder förändrats över tid?
Det här är en väldigt bred fråga, men en av de största förändringarna kom med den industriella revolutionen, då mode transformerades och blev tillgängligt för alla samhällsklasser. Innan var modet bestämt av vilken samhällsklass du tillhörde. Under 1600-talet och 1700-talet fanns det något som kallades för överflödsförordningar i Sverige, som reglerade konsumtionen av olika varor, däribland kläder. Människor var helt enkelt hänvisade till att klä sig enligt de regler som rådde för den samhällsklass de tillhörde, men det förändrades som sagt i slutet av 1700-talet och under 1800-talet tack vare den industriella revolutionen.

boquerian-2
“Saker vi tar för givet idag kommer att förändras”


Finns det ett specifikt plagg vars status och betydelse förändrats utan att många vet om det idag?
Långbyxan, både för män och kvinnor. Västerländska kvinnors rätt att bära långbyxor är resultatet av en lång politisk kamp som pågick ända fram till 1970-talet. Detta kan kännas väldigt avlägset idag, men byxor var under lång tid en symbol för männens maktposition i samhället – inget för en respektabel kvinna. Byxförbudet för kvinnor som infördes år 1800 i Paris avskaffades så sent som 2013. Även om förbudet då inte hade tillämpats på länge så är det en påminnelse om hur symbolladdade kläder är, och hur saker vi idag tar för givet idag kan komma att förändras. Med detta i åtanke är det oerhört intressant att betrakta den pågående debatten i Frankrike om burkinin, där kvinnors kroppar och sätt att klä sig återigen får klä skott för politiska debatter och konflikter.

Det är även intressant att fundera kring hur kvinnligt kodad kjolen är i västvärlden idag, trots försök av både designers och artister att lansera den som ett plagg att bäras även av män. Mode omförhandlas över tid, och tidigare betydelser kommer ständigt att ersättas av nya. Mode har vidare sällan en generell betydelse - en skinnjacka kan till exempel vara laddad med symboliska betydelser i ett sammanhang men sakna samma betydelser i nästa.

Vad är det tydligaste vi markerar med våra kläder?
Könstillhörighet är en av de starkaste faktorer som styr hur vi klär oss. Denna process av att ”göra kön” med kläder börjar redan när vi föds, vi färgkodar till exempel som bekant bebisar för att signalera deras könstillhörighet. Även fast det finns många som protesterar mot denna kulturella praktik så är kopplingen mellan genus och kläder djupt rotad. Ett tydligt uttryck för detta är att mäns och kvinnors kläder separeras i olika avdelningar ute i handeln.

corridor-2
“Alla människor relaterar till föreställningar om andras blickar”


Går det att “inte bry sig om hur man klär sig”, som vissa säger?
Vi tvingas alla att förhålla oss till mode på ett eller annat vis då vi måste bära kläder i offentligheten. Visst kan man bry sig mer eller mindre om hur man klär sig, men vi är samtidigt alla i stor utsträckning hänvisade till de kläder som finns på marknaden och tvingade att gör vissa val. Alla människor relaterar till föreställningar om andras blickar, och vi anpassar oss mer än vad vi kanske tror till de synliga och osynliga klädkoder som gäller för de sammanhang vi befinner oss i.

Har mode olika innebörd runtom världen?
Mode är idag en global industri där samma klädkedjor återfinns på de flesta ställen. Spännande nog så är mode samtidigt oskiljaktigt från den kultur det existerar i, och hur vi uttrycker och tolkar mode på olika platser i världen kan se väldigt olika ut. Mode är inte ett fenomen som flyter ovanpå samhällets kulturella, politiska och religiösa värderingar utan har alltid en historia att berätta. Dels skiljer sig modetrender åt mellan olika delar av världen, vad som anses estetiskt tilltalande kan se olika ut, men ofta finns det en förankring i kulturella sedvänjor eller religiösa föreskrifter. Ta hatten som exempel, vars betydelse skiljer sig geografiskt åt men även beroende på vem som bär den och dess religiösa och kulturella koppling. En bred svart filthatt betyder en sak på Stockholms modevecka, en annan sak på en man som tillhör Amishfolket.

Hur ser du mode i Sverige jämfört med resten av världen? Finns det något typiskt svenskt, eller är vi mångfacetterade gällande mode?
Många kan nog känna igen känslan av att vara utomlands och tycka sig kunna peka ut vem som är svensk på hundra meters håll, att det finns något som skriker svenskhet. Men när man väl börjar syna vad denna känsla grundar sig i, att det skulle gå att tala om något typiskt svensk, så blir det ganska fort problematiskt. Syftar det på att det finns en gemensam estetik i svensk design? Vilken del i globala produktionskedjor avgör att det är en svensk produkt? Eller menar man att svenskar klär sig på ett speciellt vis? Vem är det i så fall som representerar det svenska?

Tittar man noggrannare så finns det många olika versioner av vad svenskhet är, som märken och människor relaterar till på olika vis. Ger man sig ut på stan så kommer man finna en rik mångfald som förmodligen inte alls har en rak, röd tråd. Snarare handlar det om storytelling, där vissa begrepp och idéer återkommer, som att svenskt mode är funktionellt, demokratiskt och monokromt. När vi talar om svenskhet så bygger det på föreställningar och berättelser som vi redan har gemensamt formulerade. Vi kan dela en gemensam känsla av att något är svenskt, men har svårare att bryta ner vad det faktiskt handlar om.

entre% e2% 95% a0u-1

“Förr signalerade mannens övergång från kortbyxor till långbyxor steget från barndom till att vara vuxen”


Hur förändras vårt förhållningssätt till mode ju äldre vi blir?
Det är nog en kombination av våra egna och andras förväntningar på hur vi borde se ut som förändras utifrån hur gamla vi är, eller vart vi befinner oss i livet. Allt eftersom våra kroppar förändras genom livet så tenderar vi att ändra inställning till hur vi klär oss, vad vi väljer att dölja och framhäva. I vår samtidskultur finns ett starkt fokus på ungdom som ideal, där den unga kroppen får visas upp medans den åldrande kroppen helst bör döljas.

Underliggande detta finns en samhällsmoral som syftar till att kontrollera inte minst den kvinnliga kroppen, och reglerna kan vara ganska stränga kring vad som anses passande. Jag tror att vi alla påverkas mer av ålder som en typ av rättesnöre än vad vi kanske tror. Ser vi tillbaka i tiden på vårt eget samhälle följdes ålder och kläder tidigare åt mycket starkare, exempelvis så signalerade övergången från kortbyxor till långbyxor för män steget från barndom till att vara vuxen. Idag finns en ganska stor acceptans kring att klä sig ”ungdomligt” som vuxen, det till och med uppmuntras till viss del att inte klä sig som en tant eller farbror då det kan tolkas som omodernt, tråkigt och konventionellt. Samtidigt är det här en balansgång, en person som överskrider föreställningar om hur man ska klä sig vid en viss ålder allt för mycket riskerar att stämplas som oseriös och omogen.

Royal Copenhagen


“När mode är som bäst verkar det frigörande och öppnar dörrar för nya sätt att vara”


Vem klär vi oss för egentligen - oss själva eller andra?
En kombination. Vi klär oss för oss själva, men oftast bara i den utsträckning att vi samtidigt blir accepterade av andra. Jag önskar att vi kunde känna oss fria att vara så gränsöverskridande som vi skulle vilja, att vi i mindre utsträckning skulle känna oss begränsade av normer och konventioner kring hur vi ska vara och hur vi ska se ut – att vi inte skulle mäta våra kroppar utifrån samhällets ideal i lika stor utsträckning som vi gör idag. Ett kollektivt misslyckande enligt mig är all den energi vi lägger ner på att försöka stöpa om oss själva för att passa in i snäva mallar och vara andra till lags. När mode är som bäst verkar det frigörande och öppnar dörrar för nya sätt att vara och leva på, när det är som sämst låser det fast folk i fack och hämmar människor att leva de liv de skulle önska.

 




emma_2_1110x475

Om Emma

Namn: Emma Lindblad
Yrke: Modevetare vid Stockholms universitet
Ålder: 34 år
Bor: Mariatorget
Om sin egen stil: “Eftersom jag spenderar så mycket tid att tänka på hur andra klär sig har mitt eget sätt att klä mig nästan blivit som en blind punkt. Mitt intresse för mode är inte förankrat i hur jag själv klär mig”.
Aktuell med: Avhandlingen “Looking vanlig; neither too much nor too little. A study of consumption of clothing among mainstream youth in a Swedish small town” som läggs fram i höst vid institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet.

Inom I huvudet på en modeforskare